Differentialdiagnostik
1) somatisk hälsoundersökning och provtagning
2) psykiatrisk screening
3) frågeformulär med anamnes
4) beteendeobservationer
5) neuropsykologisk testning
Samtliga ska vara prövade mot evidensbaserad metodik och standardiserade instrument. Om bedömningen i screening utfaller i riktning mot en demenshypotes, ska varje observation senare bli föremål för upprepad mätning. Rimligt är cirka 6 månader mellan varje tillfälle. Det är önskvärt att samma observatör återkommer, men det är viktigt att instrumenten är utformade att en ersättare kan utföra re-test.
Kartläggning, intervju & formulär
Idealt är att det finns en kontinuerlig skattning av åldersförändringar med baseline av varje person i riskzon. Den nordiska rekommendationen är regelbundna registreringar av alla över 50 år; och vid Down's syndrom alla över 40 år. Registreringarna sker lämpligast med kartläggningsverktyget Tidiga Tecken med ett intervall av cirka 12 månader för att sedan förtätas vid tillkommande svårigheter.
För tillkommande demensbedömning finns några olika instrument på engelska, t ex:
DSDS är framtaget i Kanada av dr A Gedye. Ursprungligen för bedömning av demens vid Downs Syndrom, men instrumentet är generellt tillämpbart för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Materialet finns nu på svenska och kan beställas här: http://www.gedye.ca/forms.html - se särskild informationsfolder under fliken "Material".
DMR är ett holländskt material i översättning till den engelska versionen DLD. Den ger underlag för bedömning av psykologiska funktioner vid tillkommande kognitiva svårigheter vid åldrande och utvecklingsstörning. På svenska finns forskningsversion av detta instrument att användas exklusivt tillsammans med original.
ABDQ är en adaptiv skattningsskala för bedömning av Alzheimers sjukdom. Den består av 15 frågor och är lätt att administrera som ett screening-instrument, men är också avsedd att följa en förändringsprocess. Ladda hem formuläret under fliken "Material".
Demensskattningen ska kompletteras med en adaptiv skattningsskala (t ex ABAS, Vineland) samt ett psykiatriskt bedömningsformulär (t ex RSMB, PIMRA). Oavsett val av instrument ska de vara framtagna att ge information och möjlighet till upprepad mätning av en rad olika sociala, psykiska och somatiska problem. Observationerna skall ordnas i termer av:
a) begynnelse
b) frekvens
c) intensitet
d) duration
Neuropsykologisk testning
Erfarenheterna visar risk för s.k. golvvärden vid testningar med personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Det är viktigt att testbatteriet erbjuder registreringar även vid riktigt låga funktionsnivåer. Förslagsvis kan följande användas:
1. Leiter-R för bedömning av Brief-IQ
2. Leiter-R för bedömning av minne – delar ur AM-batteriet (alt. NEPSY)
3. Benämningstest A: konkreta föremål med minnesdel
4. Benämningstest B: 20 pictogrambilder (i urval)
Forskning
I samarbete mellan nedan organisationer pågår just nu en valideringsstudie av samtliga dessa instrument (formulär och test) för svenska och nordiska förhållanden:
- Habilitering och hjälpmedel i Uppsala län
- Äldrepsykiatriska verksamheten vid Akademiska sjukhuset
- Aldring og Helse i Norge
- Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet
Ett urval källor
Karlsson, Barry (2011). Åldrande och demens vid intellektuell funktionsnedsättning, kap 8 ur Nya Omsorgsboken, red Söderman och Antonson. Liber.
Wigaard, Elisabeth, (2009) Demens hos personer med utvecklingshemning Kap 11, ur Utvecklingshemning og aldring, red Kibsgaard-Larsen og Wigaard, Aldring og Helse, Norway.
Prasher, Vee (ed) (2009). Neuropsychological Assessments of Dementia in Down Syndrome and Intellectual Disabilities. Springer Press.

|